Fast fashion – Det billiga modets verkliga pris
Att kunna köpa en t-shirt för 50 kronor är inget ovanligt. Men vad är det som ligger bakom priset och vem är det som betalar den egentliga kostnaden? Med hjälp av experter och ämneskunniga i modebranschen lär vi oss vad fast fashion är.
Vi träffar tidigare textilarbetare och ser hur naturen påverkas av fast fashion. Vi får också reda på hur olika instanser jobbar för att förändra marknaden, till exempel genom lagstiftning. Vad är det som möjliggör att vi kan köpa billiga kläder med kort produktionstid och levnadslängd? Vad ska vi tänka på när vi donerar våra kläder och hur kan vi förändra sättet vi konsumerar?
Fast fashion är en ämnesöverskridande film för elever i högstadiet och gymnasiet när de bland annat läser om konsumtion, produktion samt hur människans val påverkar hälsa, ekonomi och miljö.
Till filmen finns en handledning med bland annat diskussionsfrågor, fördjupningsuppgifter samt ett quiz!
Filmen har engelskt tal med valbar svensk undertextning.
Kapitel:
Inledning (00:00–00:44)
Det mänskliga priset (00:45–06:11)
Det miljömässiga priset (06:12–11:33)
Vad kan vi göra? (11:34–Slut)
”Klädkonsumtionens effekter belyses på ett enkelt och rakt sätt som kan inspirera till konstruktiva reaktioner/åtgärder hos eleverna.”
– SO- samt hem- och konsumentkunskapslärare, högstadiet
“Jättebra film om ett mycket viktigt ämne. Bra information som varvas med tecknade filmsnuttar och filmer som visar hur det är i verkligheten.”
– Slöjdlärare, högstadiet
Samhällskunskap (ur ämnets syfte)
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:
- kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och mediala
förhållanden och strukturer i samhället, och
- förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt
granska hur de framställs i olika källor.
Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9
Samhällsresurser och fördelning
- Hur hushållens, företagens, bankernas och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få.
- Länders och regioners beroende av varandra i en globaliserad ekonomi. Skilda förutsättningar för olika länder och regioner.
Engelska (ur ämnets syfte)
Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:
- förståelse av engelska i tal och skrift,
- förmåga att formulera sig och kommunicera på engelska i tal och skrift,
- förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
- förståelse av kulturella och sociala förhållanden i olika sammanhang och områden där engelska används.
Undervisningen i engelska ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9
Kommunikationens innehåll
- Aktuella och för eleven bekanta ämnesområden.
Lyssna och läsa – reception
- Talad engelska, även med inslag av regional och sociolektal variation,
och texter, från olika medier.
- Talad engelska och texter som är instruerande, informerande, beskrivande,
berättande, diskuterande, argumenterande och kontaktskapande – varje slag för sig eller i olika kombinationer – till exempel samtal, intervjuer, nyheter, reportage och tidningsartiklar.
- Sökning och värdering av innehåll i muntliga och skriftliga källor av olika slag, utifrån olika syften.
- Språkliga företeelser, däribland uttal, grammatiska strukturer och satsbyggnad, ord med olika stilvärden och fasta språkliga uttryck samt stavning, i det språk eleverna möter.
- Hur sammanbindande ord och andra uttryck används för att skapa struktur och språkligt sammanhängande helheter.
Undervisningen i hem- och konsumentkunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9
Privatekonomi och konsumtion
- Ungas privatekonomi. Konsumtion och ekonomisk planering, däribland att göra en budget.
- Skillnaden mellan saklig konsumentinformation och annan påverkan på konsumtionsval. Reklam i olika former, även dolda reklambudskap.
Levnadsvanor
- Resurshushållning. Ställningstaganden vid val och användning av livsmedel och andra varor. Hur produktion, transport och återvinning av livsmedel och andra varor påverkar människors hälsa, ekonomi och miljö.
Undervisningen i biologi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9
Natur och miljö
- Människans påverkan på naturen lokalt och globalt samt hur man på individ- och samhällsnivå kan främja hållbar utveckling. Betydelsen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Undervisningen i slöjd ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9
Slöjdens arbetsprocesser
- Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning samt reflektion över arbetsprocessen och resultatet. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar och påverkar resultatet.
Slöjdens uttryck och betydelse för hållbar utveckling
- Jämförelser mellan olika slöjdmaterial utifrån deras kvalitet och påverkan på miljön, till exempel mellan natur- och konstmaterial, förnybara och icke förnybara material.
Samhällskunskap
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
- Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar.
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.
Biologi (ur ämnets syfte)
Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologins begrepp, teorier, modeller och arbetsmetoder. Den ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse av biologins betydelse i samhället, till exempel för livskvalitet och hälsa genom medicinen, och för skyddandet av jordens ekosystem genom ekologin.
Hållbart samhälle (ur ämnets syfte)
Undervisningen i ämnet hållbart samhälle ska syfta till att eleverna utvecklar förståelse av de förutsättningar, drivkrafter och värden som ligger till grund för arbete med hållbar utveckling. Den ska även leda till att eleverna förstår att det finns många olika handlingsalternativ och möjliggöra reflektion över sambanden mellan livsstilsfrågor och hållbar utveckling. Eleverna ska i undervisningen ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur tekniska problem har lösts och kan lösas samt ges möjlighet att kritiskt och kreativt analysera dessa lösningar. Därigenom får eleverna möjlighet att utveckla förståelse av olika handlingsalternativ och konsekvenserna av dessa.
