Food Evolution - vem ska vi lita på?
I denna dokumentärfilm gör vi nedslag på papayaplantager på Hawaii, banangårdar i Uganda och majsfält i Iowa, USA. Här får vi ta del av den polariserande debatten kring mat och GMO, genmodifierade organismer. Det är en debatt som är präglad av stridigheter, misstro och missförstånd. Vi träffar experter och aktivister, men även bönder och forskare från olika delar av världen som ger sina synpunkter på genmodifierad mat.
Filmen vänder upp och ner på debatten kring GMO. De engagerade förespråkarna från båda sidor av debatten är överens om behovet av säker, näringsrik och hållbar mat. Deras åsikter däremot, skiljer sig i vad som utgör sanningen om GMO. Det gör att mat som sådan blir ett ideologiskt slagfält där man ibland tar till tveksamma metoder för att vinna mark.
Food Evolution leder till starka känslor och ifrågasättandet av bevis ger kraft åt en av de mest uppmärksammade debatterna i vår tid.
"... filmen utforskar alla sätt som ’vetenskap’ har använts och missbrukats i den offentliga debatten kring genmodifierad mat. I en värld full av både felaktig och missledande information kan ingenting vara mer aktuellt. "
– Neil deGrasse Tyson
Filmen tangerar de globala målen för hållbar utveckling nr 9 och 12.
Undervisningen i biologi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9
• Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
• Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen.
• Aktuella forskningsområden inom biologi, t.ex. bioteknik.
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi, såväl i digitala som i andra medier.
Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.
Undervisningen i hem- och konsumentkunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9
• Ställningstaganden vid val av varor och tjänster, t.ex. livsmedel utifrån perspektiven ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.
• Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar miljö och hälsa.
• Aktuella samhällsfrågor som rör privatekonomi, mat och hälsa.
Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling.
Undervisningen i naturkunskap (gymnasiet) ska behandla följande centrala innehåll
• Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.
• Olika aspekter på hållbar utveckling, t.ex. vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet.
• Samband mellan individens hälsa, dagliga vanor och livsstilar i samhället, t.ex. i fråga om kost, konsumtion och påverkan på miljön.
• Hur naturvetenskap kan användas som utgångspunkt vid kritisk granskning av budskap och normer i medierna.
• Evolutionära aspekter och etiska perspektiv på bioteknikens möjligheter och konsekvenser för mänsklighetens utveckling och för biologisk mångfald. Cellen och livets minsta delar som utgångspunkt för diskussioner om t.ex. genteknik och andra aktuella forskningsområden.
• Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att undersöka naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning.
• Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritisk pröva ovetenskapligt grundade påståenden.
Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla:
1. Förmåga att använda kunskaper om naturvetenskap för att diskutera, göra ställningstaganden och formulera olika handlingsalternativ.
2. Kunskaper om naturvetenskapens roll i aktuella samhällsfrågor och i förhållande till hållbar utveckling.
3. Kunskaper om olika livsstilars konsekvenser såväl för den egna hälsan som för folkhälsan och miljön.
5. Kunskaper om hur naturvetenskap organiseras samt hur den kan granskas kritiskt och användas för kritisk granskning.
