Vi lär oss om: Sötvatten

Vi undersöker varför sötvatten är så viktigt och vilka växter och djur som lever i sötvatten. Vi lär oss också om några av de problem och utmaningar som sötvattensområden står inför; så som föroreningar som leder till vattenbrist. Och vi får reda på vad vi kan göra för att förutsättningarna ska bli bättre! Vad är övergödning och vad är en våtmark? Det ska vi ta reda på, i den här filmen om sötvatten!

Det här är en film för mellan- och högstadieelever när de läser om livsmiljöer i ämnet geografi, samt natur och samhälle i ämnet biologi. Till filmen finns en handledning med bland annat diskussionsfrågor, fördjupningsuppgifter samt ett interaktivt quiz! 



Kapitel:
Inledning (00:00–01:01)
Vad är sötvatten? (01:02–02:00)
Olika typer av sötvattensområden (02:01–05:18)
Varför är sötvatten viktigt? (05:19–06:07)
Växter och djur som lever i sötvatten (06:08–08:07)
Klimatpåverkan – utsläpp och övergödning (08:08–09:49)
Sammanfattning (09:50–SLUT)

Artikelnummer
SOL7519
200,00 kr

Vi undersöker bland annat varför sötvatten är så viktigt och vilka växter och djur som lever i sötvatten. Vad är övergödning och vad är en våtmark? Det ska vi ta reda på!

Undervisningen i biologi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 4–6
Natur och samhälle
• Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
• Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
• Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
• Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.

Undervisningen i biologi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9
Natur och samhälle
• Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
• Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem.

Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 4–6
Livsmiljöer
• Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekven­ser detta får för människor och natur.
• Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.

Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9
Livsmiljöer
• Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
• Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.

Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
• Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor
• Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.