Vi lär oss om: Öken

När vi tänker på öken, tänker vi kanske oftast på stora områden av sanddyner. Men det utgör en väldigt liten del av jordens öknar. 

Vi lär oss skillnaden på de två huvudtyper av öknar som finns, nämligen torröken och polaröken. Vi lär oss också var på jorden öknar bildas. Vi går igenom begrepp som vändkrets, zenit och regnskugga.

Allt liv i öknen har fått anpassa sig efter extrema förhållanden. Vi tar reda på vilka egenskaper växt- och djurlivet har utvecklat för att kunna leva på dessa platser. Till sist undersöker vi några av de förändringar och utmaningar som påverkar öknen.

Det här är en film för mellan- och högstadieelever när de läser om ”livsmiljöer” i ämnet geografi, samt ”natur och samhälle” i ämnet biologi.


Kapitel:
Inledning 00:00–01:01
Vad är en öken? 01:02–02:16
Olika typer av öknar 02:17–05:05
Växter i öknen 05:06–06:40
Djur i öknen 06:41–08:00
Klimatpåverkan - ökenspridning 08:01–09:48
Sammanfattning 09:49–SLUT


"Den var intressant och hade bra fakta. Man lär sig om stora delar av världen som man inte visste om innan."
– Elev, 12 år

Artikelnummer
SOL7517
200,00 kr

När vi tänker på öken, tänker vi kanske oftast på sand. Men det utgör en väldigt liten del av jordens öknar. Vi lär oss var öknar bildas, skillnaden på torr- och polaröken och vad regnskugga innebär.

Undervisningen i biologi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 4–6

Natur och samhälle
• Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
• Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
• Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
• Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.

Undervisningen i biologi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9

Natur och samhälle
• Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
• Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem.

Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 4–6

Livsmiljöer
• Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekven­ser detta får för människor och natur.
• Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.

Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9

Livsmiljöer
• Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
• Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.

Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
• Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor
• Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.