Ökenförvandling – Från problem till ökenturism och solkraftverk
I den här filmen ska vi resa till marockanska Sahara för att undersöka mer kring vilka utmaningar och möjligheter som finns i den heta öknen. Vi lär oss om varför ökenturismen växer, hur man kan få öknen att grönska och hur man kan ta vara på den enorma energin från solen. Vi ska också besöka filmstudior och en dagbrottsgruva för fosfatmalm – där vi får se världens längsta transportband.
En film för elever i mellan- och högstadiet som passar i geografi när de läser om miljö, människor och hållbarhetsfrågor. Till filmen finns en handledning med bland annat diskussionsfrågor, fördjupningsuppgifter samt ett interaktivt quiz!
Kapitel:
Inledning (00:00–00:59)
Ökenturism (01:00–03:26)
Filmstudior i öknen (03:27–04:40)
Gruvdrift i öknen (04:41–06:06)
Att utnyttja ökensolen (06:07–08:22)
Att få öknen att grönska (08:23–SLUT)
Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 4–6
Livsmiljöer
• Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.
Miljö, människor och hållbarhetsfrågor
• Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.
Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9
Livsmiljöer
• Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
• Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
• Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
Miljö, människor och hållbarhetsfrågor
• Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.
• På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.
• Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.
