Fiskarnas rike – Älven
Natur- och dokumentärfilmaren Martin Falklind har under tre år utforskat Sveriges vattenmiljöer tillsammans med sitt filmteam. Resultatet är en unik trilogi som tar med tittaren på en magisk resa genom svenska älvar, sjöar och hav – Fiskarnas rike. I denna relativt okända undervattensvärld möter vi märkliga organismer, finurliga fiskar samt vattenlevande fåglar och djur. Vi får också möta forskare, experter och de människor som lever längs och av våra vatten. Fiskarnas rike är en omtumlande resa, där insikten om att allt vatten hänger ihop blir påtaglig.
I första avsnittet får vi följa med programledare Martin Falklind på en resa i våra strömmande vatten. Vi möter vandrande fiskar, hotade urtidsdjur och simmande strömstarar – alla beroende av forsande vatten. Huvudrollsinnehavaren i detta avsnitt är laxen, en fisk med superkrafter. Vi hälsar på i en älvdal där forsarna tystnat. Vi får se hur djur, växter och människor påverkas av storskalig vattenkraft, men vi får också se hur mänskliga insatser bidrar till en bättre framtid för livet längs vattendragen. Hundratals mil av bäckar och åar har återställts i Sverige, merparten av frivilliga insatser.
Centralt innehåll – BIOLOGI 7–9
Natur och miljö
• Livets uppkomst, utveckling och mångfald samt evolutionens mekanismer. Arvsmassans egenskaper och förhållandet mellan arv och miljö.
• Några gentekniska metoder samt möjligheter, risker och etiska frågor kopplade till genteknik.
• Lokala och globala ekosystem. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser. Fotosyntes, cellandning, materiens kretslopp och energins flöden.
• Människans påverkan på naturen lokalt och globalt samt hur man på individ- och samhällsnivå kan främja hållbar utveckling. Betydelsen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
• Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör biologi. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa.
Undervisningen i ämnet biologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla
• kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och människokroppen,
• förmåga att använda biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa.
Centralt innehåll – GEOGRAFI 7–9
Geografiska förhållanden, mönster och processer
• Orsaker till och konsekvenser av demografiska mönster och förändringar: befolkningsfördelning, befolkningsutveckling, migrationsmönster och urbanisering.
• Namn och läge på platser och regioner som är relevanta för studierna av geografiska förhållanden, mönster, processer och hållbarhetsfrågor.
Hållbar utveckling
• Vad klimat är och faktorer som påverkar klimatet. Människans påverkan på klimatet och konsekvenser av klimatförändringar för människa, samhälle och natur i olika delar av världen.
• Människors tillgång till och användning av förnybara och icke-förnybara naturresurser och hur det påverkar människans livsmiljöer. Intressekonflikter kring naturresurser.
• Samband mellan ekonomisk och social levnadsstandard och faktorer som demografi, jämställdhet, utbildning och naturresurser.
• Lokalt, regionalt och globalt arbete för att främja hållbar utveckling.
Undervisningen i ämnet geografi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla
• kunskaper om geografiska förhållanden och mönster samt om hur naturens processer och människors verksamheter formar och förändrar landskap och livsmiljöer i olika delar av världen,
• kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv på hållbar utveckling, och
• förmåga att utifrån geografiska frågor beskriva och analysera omvärlden med hjälp av geografins metoder och verktyg.
Centralt innehåll – SAMHÄLLSKUNSKAP 7–9
Samhällsresurser och fördelning
• Hur hushållens, företagens, bankernas och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få.
• Länders och regioners beroende av varandra i en globaliserad ekonomi.
Skilda förutsättningar för olika länder och regioner
• Orsaker till och konsekvenser av en ojämlik fördelning av inkomster och förmögenheter mellan människor i Sverige och i olika delar av världen.
• Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel med avseende på lönebildning, arbetsmiljö och arbetsrätt. Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och mediala förhållanden och strukturer i samhället.
Centralt innehåll – BIOLOGI Gym.
Ekologi
• Ekosystemens struktur och dynamik. Energiflöden och kretslopp av materia samt ekosystemtjänster.
• Naturliga och av människan orsakade störningar i ekosystem med koppling till frågor om bärkraft och biologisk mångfald.
• Populationers storlek, samhällens artrikedom och artsammansättning samt faktorer som påverkar detta.
• Ekologiskt hållbar utveckling lokalt och globalt samt olika sätt att bidra till detta.
Evolution
• Evolutionens mekanismer, till exempel naturligt urval och sexuell selektion samt deras betydelse för artbildning.
• Organismers beteende samt beteendets betydelse för överlevnad och reproduktiv framgång.
Undervisningen i ämnet ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
1. Kunskaper om biologins begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder samt förståelse av hur dessa utvecklas.
2. Förmåga att analysera och söka svar på ämnesrelaterade frågor samt att identifiera, formulera och lösa problem. Förmåga att reflektera över och värdera valda strategier, metoder och resultat.
4. Kunskaper om biologins betydelse för individ och samhälle.
Centralt innehåll – GEOGRAFI Gym.
• Jordens naturgeografiska och geologiska byggnad, utveckling och förändring över tid och rum. Processer i mark, vatten och luft, hur de samverkar och ger upphov till varierande naturlandskap på jorden samt hur och varför de förändras över tid. Människans användning och omvandling av naturlandskapet och utveckling av olika kulturlandskap över tid. Analys av naturliga hot, risker och samhällets sårbarhet.
• Människans behov av naturresurser över tid. Resurstillgångar och resursernas ojämna fördelning samt konsekvenser av samhällets resursanvändning. Samband mellan odlingsbar mark, livsmedelsproduktion, politisk ekologi och lokal utveckling. Energiomställning, förnybara energitillgångar och ny teknik samt lokal, regional och global samhällsutveckling.
• Den globala spelplanen och lokal utveckling. Samband mellan befolkningsutveckling, resurstillgång, resursanvändning och intressekonflikter. Etiska frågor kopplade till konkurrensen om jordens resurser, alternativa och möjliga vägar till social rättvisa och hållbar utveckling.
• En klimatförändrad värld. Jordens klimat samt klimatets variation och föränderlighet över olika tidsperspektiv. Klimatklassificering. Klimatförändringens konsekvenser för naturlandskapet, samhällsutvecklingen och människans livsvillkor, lokalt och globalt. Vattenresurser och utvecklingsfrågor.
• Samhällsplanering i ett rumsligt perspektiv kopplat till befolkningsutveckling och befolkningsprognoser, markanvändningsfrågor och hållbar utveckling.
• Lokalisering av bebyggelse och infrastruktur samt olika perspektiv på hållbar utveckling. Miljökonsekvensbeskrivning, regionalpolitik, fysisk planering och andra planeringsformer och metoder som samhället kan använda för att påverka och styra rumslig utveckling.
• Gränsöverskridande miljöproblem, till exempel luftföroreningar, klimatförändring och vattenfrågor i relation till gränsöverskridande planering och alternativa lösningar. Monitoring, planering och utveckling. Globala och nationella styrdokument samt lokala miljöpolicyer.
Undervisningen i ämnet ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
1. Kunskaper om geografiska processer och geografins begrepp, teorier och modeller.
2. Kunskaper om olika natur- och kulturlandskap, om deras samband, utveckling och förändring över tid samt om samband mellan människa, samhälle och miljö.
3. Förmåga att analysera intressekonflikter med koppling till naturgivna risker och mänsklig verksamhet samt hur intressekonflikter påverkar jordens livsmiljöer och människans livsvillkor, ur perspektivet hållbar utveckling.
4. Kunskaper om företeelser i närmiljön och hur de kan relateras till andra platser och regioner på jorden.
Centralt innehåll – SAMHÄLLSKUNSKAP Gym.
• Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.
• Privatekonomi. Hushållets inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Konsumenträtt samt konsumtion i förhållande till behov och resurser. Hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar.
• Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar.
Undervisningen i ämnet ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
2. Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse för dagens samhälle samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
