Medan vi såg på - att utmana en sexistisk kultur
När vi diskuterar sexuella övergrepp eller andra våldsamma situationer fokuserar vi ofta på förövare och offer. Men i dag hör vi allt oftare om den passiva åskådaren som står bredvid utan att ingripa…
#Metoo-rörelsen uppmärksammade sexuella trakasserier, övergrepp och maktmissbruk som allt för länge har varit en accepterad del av vårt samhälle. Men den uppmärksammade också behovet av strukturella samhällsförändringar och verktyg för att förebygga trakasserier och övergrepp – främst mot kvinnor.
I dokumentären Medan vi såg på tar aktivisten och författaren Jackson Katz avstamp i fenomenet "åskådareffekten", ett socialpsykologiskt fenomen som avser fall där individer inte erbjuder hjälp till ett offer när andra människor är närvarande.
Filmen utforskar rollen som åskådare – särskilt bland grupper av vänner, lagkamrater, klasskamrater och medarbetare – där sexuella trakasserier, övergrepp och andra former av könsrelaterat våld upprätthålls. Den riktar särskild uppmärksamhet åt hur dynamiken och kulturen ser ut och verkar i dessa grupper och som bidrar till att normalisera sexism och misogyni; en hatisk attityd mot kvinnor. Filmen poängterar också vikten av att uppmuntra människor till att vara aktiva åskådare som kan leda vägen för att utmana och förändra de sexistiskt kulturella normerna. Normer som alltför ofta leder till könsrelaterat våld.
"... En sexistisk kultur kommer inte att försvinna av sig själv. Motstånd kräver mod, eftertanke och övning. The Bystander Moment uppmanar oss att undersöka den kultur vi lever i och tänka igenom vad vi alla kan göra för att utmana de ord och beteenden som normaliserar förtryck. Den här filmen är ett starkt bidrag till diskussionen om var #Metoo kan ta oss."
– Kristin L. Andersson, Ph.D. Professor i Sociologi på Western Washington University
Filmen tangerar det globala målet för hållbar utveckling nr 5.
Undervisningen i biologi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9
• Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar.
Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9
• Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, t.ex. av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning.
• Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, t.ex. utifrån kön och etnicitet.
• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, t.ex. gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
• Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.
Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
• analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
• analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i t.ex. aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
Undervisningen i kursen naturkunskap (gymnasiet) ska behandla följande centrala innehåll
• Olika aspekter på hållbar utveckling, t.ex. vad gäller mänskliga rättigheter och jämställdhet.
• Hur naturvetenskap kan användas som utgångspunkt vid kritisk granskning av budskap och normer i medierna.
• Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa.
Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla:
1. Förmåga att använda kunskaper om naturvetenskap för att diskutera, göra ställningstaganden och formulera olika handlingsalternativ.
2. Kunskaper om naturvetenskapens roll i aktuella samhällsfrågor och i förhållande till hållbar utveckling.
3. Kunskaper om olika livsstilars konsekvenser såväl för den egna hälsan som för folkhälsan och miljön.
Undervisningen i kursen samhällskunskap (gymnasiet) ska behandla följande centrala innehåll
• Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
• Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
• Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. Frågor om aktörens handlingsfrihet kontra strukturella villkor.
Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla:
2. Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
3. Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
