Pornland – Hur porrindustrin kapar vår sexualitet
Från att ha befunnit sig i samhällets marginaler har nu pornografin blivit mainstream i amerikansk kultur. Från internetporr till MTV bombarderas vi med sexualiserade bilder av kvinnor. Det formar våra könsidentiteter, vår kroppsuppfattning, och speciellt våra intima relationer.
I den här dokumentären får vi ta del av Gail Dines forskning kring den gigantiska porrindustrin och hur den påverkar oss.
I direkt motsats till påståenden om att porr har lett till en friare sexualitet, avslöjar Dines en massproducerad syn på sex som är djupt sexistisk och destruktiv. En vision som begränsar vår förmåga att skapa äkta, jämställda relationer fria från våld och förnedring.
Kan de dominerande bilderna och berättelserna som sprids av porrindustrin skapa ett genussystem som undergräver jämställdheten och uppmuntrar våld mot kvinnor? Hur kommer de pojkar och flickor som växer upp i dag att påverkas av den porr som nu finns så lättillgänglig?
Relaterat i pressen
Barns första möte med porr är ofta på skoldatorn
DN Debatt om porrens skadliga verkningar på unga
i ovanstående debattartikel kan du läsa: "Den 28 september visades filmen Pornland – How the Porn Industry Has Hijacked Our Sexuality i riksdagen. Vi rekommenderar alla att se den."
Undervisningen i Naturkunskap ska behandla följande centrala innehåll:
Gymnasiet
• Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet.
• Samband mellan individens hälsa, dagliga vanor och livsstilar i samhället, till exempel i fråga om träning, kost, droger, konsumtion och påverkan på miljön. Hur naturvetenskap kan användas som utgångpunkt vid kritisk granskning av budskap och normer i medierna.
• Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa.
Undervisningen i Samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll:
Gymnasiet
• Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
• Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjlighet att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
• Frågor om tillväxt, makt, inflytande, ett hållbart samhälle, miljö och resursfördelning i relation till de ekonomiska teorierna.