Sveriges riksdagspartier: Socialdemokraterna
Programserien Sveriges riksdagspartier kommer att hjälpa dig att ta reda på vad partierna står för, så att du som tittare lättare kan få en överblick över de olika partiernas politik och viktigaste frågor! I det här programmet undersöker vi Socialdemokraterna. Vad står de för? Vilka är deras viktigaste frågor?
Först går vi snabbt igenom Socialdemokraternas historia. Därefter intervjuas Philip Botström, f.d. ordförande för Socialdemokraternas ungdomsförbund, som berättar vad Socialdemokraterna tycker är viktigt och förklarar partiets tre värdeord. Sedan utfrågas han i “Tio snabba”, ett test som tar pulsen på var partiet står i olika frågor. Allt så att vi kan få en uppfattning om vad Socialdemokraterna prioriterar för politik!
En film att använda i ämnet samhällskunskap när eleverna ska lära sig om demokrati och beslutsfattande.
Till filmen finns en handledning med bland annat diskussionsfrågor, fördjupningsuppgifter samt ett interaktivt quiz!
https://create.kahoot.it/share/sveriges-riksdagspartier-socialdemokraterna-1837km/7d2f867a-3a7d-46c6-af62-d10576f4a2f9
Kapitel:
– Inledning (00:00–00:53)
– Socialdemokraternas historia (00:54–02:41)
– Vad står Socialdemokraterna för? (02:42–03:12)
– Felix möter (03:13–06:50)
– Avslutning (06:51–Slut)
"Filmerna var enkla, tydliga och lagom långa. Bra med kort historia. Filmerna skulle kunna fungera som en kunskapsbank när du arbetar med svensk demokrati."
– SO-lärare, mellanstadiet
“Lagom långa, modernt stuk och bra att ni använder representanter för ungdomsförbunden. Jag tycker att ni lyckats med att få fram skillnader på ett bra sätt.”
– SO-lärare, högstadiet
“Jag kunde typ ingenting om svensk politik innan, och jag lärde mig väldigt mycket av att kolla på filmerna så det var kul! De var lätt utformade så att man fattade. Jag tycker att man ska kolla på dessa filmer eftersom jag lärde mig väldigt mycket och det är ingenting som man har lärt sig i skolan än.”
– Elev, åk 7
“Jag tyckte filmerna var bra för att de gjorde det lätt att förstå ämnet och gick direkt till punkt istället för att dra ut på det, var ett roligt upplägg.”
– Elev, åk 2 gymnasiet
Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 4–6
Beslutsfattande och politiska idéer
– Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut, till exempel genom att rösta i allmänna val eller skapa opinion i sociala medier.
– Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.
Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9
Beslutsfattande och politiska idéer
– Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
– Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
Rättigheter och rättsskipning
– Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
1. Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.
Undervisningen i samhällskunskap 1a1 ska behandla följande centrala innehåll:
– Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.
Undervisningen i samhällskunskap 1b ska behandla följande centrala innehåll:
– Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
