Gud som haver barnen kär – När ingen hör dig skrika (del 5)

Skolans värdegrund och uppdrag
Grundläggande värden
Skolan ska gestalta och förmedla de värden och rättigheter som uttrycks i Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Utbildningen ska utgå från vad som bedöms vara barnets bästa och eleverna ska få kännedom om sina rättigheter.

Religionskunskap, hela grundskolan, syfte
Genom undervisningen ska eleverna få förståelse för hur människor inom olika religiösa traditioner lever med och uttrycker sin religion på olika sätt. Eleverna ska också ges möjlighet att reflektera över vad religion och livsåskådning kan betyda för människors identitet och hur egna utgångspunkter påverkar förståelsen av religion och livsåskådning.

Undervisningen i ämnet religionskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

• kunskaper om religioner och andra livsåskådningar samt om olika tolkningar och varierande praktiker inom dessa,
• förmåga att kritiskt granska frågor som rör relationen mellan religion och samhälle, och
• förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv.

Undervisningen i religionskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7−9
Religion och samhälle

• Kritisk granskning av hur religion och religiositet framställs och representeras på olika sätt i media och i andra sammanhang och hur det kan påverka individer och samhället i stort.
• 0Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering i det svenska samhället. Religionens betydelse i samhället i Sverige jämfört med några andra delar av världen.
• Konflikter och samförstånd mellan olika religiösa och olika sekulära synsätt, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på kvinnors och mäns roller.

Etik och livsfrågor

• Grundprinciper inom några etiska modeller, till exempel konsekvensetik och pliktetik.
• Analys av och reflektion över etiska frågor utifrån elevernas egna argument samt utifrån tolkningar inom religioner och andra livsåskådningar och utifrån etiska modeller. Sådana frågor kan till exempel handla om frihet, rättvisa och solidaritet.
• Samtal om och reflektion över livsfrågor utifrån elevernas egna tankar samt utifrån tolkningar inom religioner och andra livsåskådningar. Sådana frågor kan till exempel handla om identitet, kärlek, sexualitet och meningen med livet.

Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7−9
Beslutsfattande och politiska idéer

• FN:s syfte, huvuduppgifter och verksamhet samt det nordiska samarbetets bakgrund och innehåll.

Rättigheter och rättsskipning

• Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och internationellt arbete för att främja mänskliga rättigheter.

Undervisningen i ämnet religionskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

• Förmåga att analysera religioner och livsåskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv.
• Kunskaper om människors identitet i relation till religioner och livsåskådningar.
• Förmåga att undersöka och analysera etiska frågor i relation till kristendomen, andra religioner och livsåskådningar.

Religionskunskap 1

• Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer och grupper i samtiden, i Sverige och i omvärlden.
• Olika människosyn och gudsuppfattningar inom och mellan religioner.
• Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet.
• Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel religiösa skrifter, traditioner, sociala medier samt historiska och nutida händelser.
• Olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap i den aktuella samhällsdebatten.

Religionskunskap 2

• Privatreligiositet. Individuella tolkningar av, och uttryck för, religiösa trosuppfattningar i ett samhälle präglat av mångfald.
• Religioners och livsåskådningars betydelse för människors identitet, tillhörighet, gemenskap och syn på jämställdhet.