Lögnfabriken – fejknyheter från Ryssland
”Fake news” har på sistone blivit ett vedertaget begrepp, inte minst på grund av den amerikanska presidenten Donald Trump. En strid ström av falska nyheter pumpas dagligen ut från Ryssland. De har lanserat en systematisk desinformationskampanj om USA och Europa: så kallade trollfabriker producerar falska nyheter vars enda syfte är att främja rädsla och sönderdelning i dessa områden.
I den här dokumentären träffar vi bland andra Andrey Soshnikov, en rysk journalist som de senaste fyra åren har arbetat med att avslöja falska nyheter och som var den första att uppdaga den ökända trollfabriken i St. Petersburg. Vi får också träffa en tidigare anställd på en av dessa fabriker som i detalj kan avslöja varför nyheterna och berättelserna är falska. Filmen går även igenom händelser och aktiviteter som inträffade under valkampanjen inför det senaste valet i USA.
Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9
• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
• Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, t.ex. sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
• Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, t.ex. utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.
• Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, t.ex. gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
• Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen.
Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
• analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i t.ex. aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, och
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
Undervisningen i kursen samhällskunskap (gymnasiet) ska behandla följande centrala innehåll
• Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
• Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
• Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källhänvisning enligt vanliga system.
Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla:
1. Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.
2. Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
3. Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
4. Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
