Visselblåsare – förrädare eller hjältar?
Visselblåsare är det digitala samhällets krigare som kämpar för öppenhet och integritet i en allt mer teknologisk värld. Kritiker fördömer deras handlingar och hävdar att de hotar vår säkerhet, andra hyllar dem som hjältar. Filmen gräver djupt i vad det innebär att vara en visselblåsare och deras strävan att avslöja radikala sanningar dolda från samhället. Vi får höra de mest kända visselblåsarna själva berätta, som bland andra Julian Assange och Edward Snowden. Varför riskerar de allt för att göra det de gör och kan man kalla deras sak för en patriotisk plikt? De hemligheter som visselblåsarna avslöjar, skadar de eller befriar de deras nation och dess medborgare? Och vad är så fel med övervakningsklimatet i stort, i vår nuvarande kultur?
Avsnitt i filmen:
Visselblåsarna (00:00-26:11)
Övervakningens pris (26:11-52:00)
Visselblåsare i filmen:
Daniel Ellsberg, RAND Corporation (01:53-07:46)
Thomas Drake, NSA (07:47-12:18 samt 14:26-16:10)
William Binney, NSA (12:19-14:25)
Edward Snowden, NSA (16:26-18:06)
Julian Assange, hackare och journalist (18:07-22:25)
Annie Machon, MI5 (25:26-28:22)
Centralt innehåll - Samhällskunskap Åk 7-9
Information och kommunikation
• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
• Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.
• Möjligheter och risker förknippade med internet och kommunikation via elektroniska medier.
Rättigheter och rättsskipning
• De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
• Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
• Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.
Beslutsfattande och politiska idéer
• Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
Eleverna ska i samhällskunskap kunna utveckla sin förmåga att:
• analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
Centralt innehåll - Svenska Åk 7-9
Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
Informationssökning och källkritik
• Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Centralt innehåll - Engelska Åk 7-9
Lyssna och läsa – reception
• Olika sätt att söka, välja och värdera texter och talat språk på engelska från internet och andra medier.
Samhällskunskap Gymnasiet
• Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.
• De mänskliga rättigheterna, vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
Eleverna ska i samhällskunskap kunna utveckla sin förmåga att:
• Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.
• Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
Svenska 1 - 3 Gymnasiet
• Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik.
• Läsning av och arbete med texter, vilket inkluderar strukturering, sovring, sammanställning, sammanfattning och källkritisk granskning.
Engelska 5 – 6 Gymnasiet
Reception
• Strategier för källkritiskt förhållningssätt när man lyssnar till och läser framställningar från olika källor och i olika medier.
• Strategier för att söka relevant information i större textmängder eller längre sekvenser av talat språk och för att uppfatta perspektiv och underförstådd betydelse.
• Hur struktur och sammanhang byggs upp samt hur attityder, perspektiv och stilnivå kommer till uttryck i talat och skrivet språk i olika genrer.
• Hur språk,bilder och ljud används för att påverka till exempel i politiska tal och reklam.
Historia - gymnasiet
Historia 1a1
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
• Tolkning och användning av olika slags källmaterial.
Historia 1b
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
• Kritisk granskning, tolkning och användning av olika slags källmaterial utifrån källkritiska kriterier och metoder.
Historia 2
• Granskningar och tolkningar av historiskt källmaterial, till exempel arkivmaterial, pressmaterial och databaser, som utgångspunkt för behandling av historiska frågeställningar.