
Indonesien: Att flytta en megastad
Staden Jakarta i Indonesien har länge varit landets huvudstad. Staden beskrivs som en plats kvävd av trafik och smog. Dessutom riskerar stora delar av staden att hamna under vatten. Därför inledde år 2019 den dåvarande presidenten ett radikalt projekt, hela staden skulle flyttas! Den nya platsen för huvudstaden ligger mer än tusen kilometer bort, på ön Borneo, djupt inne i dess djungel..
De som driver på projektet hävdar att detta kommer att bli så mycket mer än bara en huvudstad, men samtidigt hotar flytten både naturen och ursprungsbefolkningen.
Den utopiska visionen, med ett extremt högt pris, har kantats av hård kritik och riskerar att sättas på paus när en ny president tillträder. Är detta en hållbar lösning eller bara ett slöseri på redan begränsade resurser?
Dokumentären släpptes under 2024, innan invigningen av den nya huvudstaden och innan valet av ny president.
Undervisningen i biologi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7−9
Natur och miljö
- Människans påverkan på naturen lokalt och globalt samt hur man på individ- och samhällsnivå kan främja hållbar utveckling. Betydelsen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7−9
Geografiska förhållanden, mönster och processer
- Rumslig utbredning av sårbara platser på jorden, till exempel områden som riskerar att återkommande drabbas av översvämningar, torka eller jordbävningar. Hur samhällsplanering och människans verksamheter påverkar sårbarhet och hur risker kan förebyggas.
- Orsaker till och konsekvenser av demografiska mönster och förändringar: befolkningsfördelning, befolkningsutveckling, migrationsmönster och urbanisering.
- Namn och läge på platser och regioner som är relevanta för studierna av geografiska förhållanden, mönster, processer och hållbarhetsfrågor.
Hållbar utveckling
- Människors tillgång till och användning av förnybara och ickeförnybara naturresurser och hur det påverkar människans livsmiljöer. Intressekonflikter kring naturresurser.
Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7−9
Beslutsfattande och politiska idéer
- Vad begreppen demokrati och diktatur, monarki och republik samt parlamentarism och presidentstyre innebär. Exempel på hur dessa olika stats- och styrelseskick kan fungera.
- Var olika beslut fattas och exempel på hur besluten påverkar individer, grupper och samhället i stort. Individers och gruppers möjligheter att påverka den demokratiska processen.
Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
1. Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.
Naturkunskap
Undervisningen i ämnet naturkunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
- Kunskaper om naturvetenskapens roll i aktuella samhällsfrågor och i förhållande till hållbar utveckling.
- Kunskaper om olika livsstilars konsekvenser såväl för den egna hälsan som för folkhälsan och miljön.
- Kunskaper om de naturvetenskapliga teoriernas betydelse för samhällens framväxt och för människans världsbild.
Naturkunskap 1a1
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
- Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.
- Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet.