I Stalins skugga – Finland 1944 - 1952

Filmen skildrar de kritiska efterkrigsåren i Finland 1944-1952 och de enorma utmaningar landet ställdes inför efter vapenstilleståndet med Sovjetunionen 1944. Omkring 500 000 flyktingar skulle ha mat för dagen och tak över huvudet. Fältarmén på 450 000 man skulle hem, samtidigt som ett nytt krig mot tyskarna bröt ut i Lappland. Ett enormt krigsskadestånd skulle betalas till Sovjetunionen och endast 3 mil väster om Helsingfors låg den nya stora sovjetiska militärbasen Porkala.

Men Finland överlevde mot alla odds och lyckades undgå att slukas av Stalins växande imperium. Hur hamnade Finland i denna situation, och framförallt, hur lyckades landet överleva?


”Precis så här var det! Jag upplevde hela denna tid i Helsingfors, upplevde mycket handgripligt bomberna 30 november 1940 och 1944, och satt till slut t.o.m. bland publiken vid OS 1952.”
– Peter Wahlberg, Professor

“Lösa brottsstycken och episoder förvandlas till länkar och sammanhang. Plötsligt förstår vi hur allt hänger ihop... Filmaren hjälper oss att förstå hur samtidens folk tänkte och varför det blev som det blev.”
– Kenneth Myntii, Vasabladet

Artikelnummer
ETS5044
200,00 kr

Finland stod inför en mängd utmaningar efter vapenstilleståndet med Sovjetunionen. Flyktingar behövde mat och tak över huvudet och enormt krigsskadestånd skulle betalas. Hur skulle Finland överleva?

Undervisningen i Historia ska innehålla följande centrala innehåll enligt läroplan i årskurs 7-9

• Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
• De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
• Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.

Historia - gymnasiet

• Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv.
• Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden.
• Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter.