Första världskriget i Sverige
Morgonen den 2:a augusti 1914 ringer kyrkklockor över hela Sverige. Signalen för att det första världskriget har brutit ut. Alla värnpliktiga män kallas in och civilförsvaret aktiveras.
Snart förklarar den svenska regeringen att landet ska vara neutralt i kriget, alltså icke krigförande. Men även om Sverige inte var en krigförande part, påverkades ändå hela samhället av att första världskriget pågick. Efter en kort inledning till hur kriget startade, lär vi oss om ransoneringskort, gulaschbaroner och varför stadsminister Hammarskjöld fick öknamnet ”Hungerskjöld”. Var egentligen Sverige och svenskarna så neutrala under första världskriget som vi tror?
Kapitel:
- Inledning (00:00 – 03:43)
- Sveriges inrikespolitik (03:44 – 12:04)
- Sveriges utrikespolitik och neutralitet (12:05 – SLUT)
Undervisningen i Historia (högstadiet) ska behandla följande innehåll enligt läroplan
Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950
• Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
• De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid
• Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.
Hur historia används och historiska begrepp
• Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
Undervisningen i Historia (gymnasiet) ska behandla följande innehåll enligt läroplan
Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda historisk metod och förståelse av hur historia används.
