Från Iran till La Liga
I Från Iran till La Liga följer vi en grupp pojkar från Iran som alla drömmer om att bli professionella fotbollsspelare.
Sjutton pojkar mellan 11 och 13 år erbjuds möjligheten att åka till Spanien för ett prestigefyllt fotbollsläger arrangerat av den professionella spanska fotbollsligan La Liga. Men först måste de ta sig igenom en tuff urvalsprocess som är full av hopp och glädje, men också förtvivlan och tårar.
Vid sidan av planen står förväntansfulla föräldrar med en önskan om att deras söner ska lyckas internationellt så att de kan hjälpa familjen till en bättre ekonomi och en bättre social ställning. För pojkarna står mycket på spel och vägen mot drömmen kantas av problem; bara att skaffa ett giltigt visum visar sig vara lättare sagt än gjort.
En inspirerande och ögonöppnande dokumentär om hur barns förutsättningar för att uppnå sina drömmar kan skilja sig väsentligt beroende på var de växer upp.
Undervisningen i ämnet Modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla
- förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
- kunskaper om traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i områden där modersmålet talas i jämförelse med förhållanden i Sverige.
Undervisningen i Modersmål ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 4−6
Tala, lyssna och samtala
- Samtal om egna och andras upplevelser samt om vardagliga företeelser och händelser.
Kultur och samhälle
- Seder, bruk och traditioner i områden där modersmålet talas i jämförelse med svenska seder, bruk och traditioner.
- Elevnära företeelser i områden där modersmålet talas i jämförelse med elevnära företeelser i Sverige.
Undervisningen i Modersmål ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7−9
Tala, lyssna och samtala
- Samtal och diskussioner om ämnen som är välbekanta för eleven samt om tankar, känslor, åsikter och aktuella händelser.
Texter
- Texter som kombinerar ord, bild och ljud och deras språkliga och dramaturgiska komponenter, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.
- Aktuella samhällsfrågor i områden där modersmålet talas, i jämförelse med liknande frågor i Sverige.
Undervisningen i ämnet Samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla
- kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter,
- kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och mediala förhållanden och strukturer i samhället
Undervisningen i Samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 4−6
Individer och gemenskaper
- Sociala roller och normer i olika sammanhang, till exempel inom familjen och i vänskapsrelationer. Könsroller, jämställdhet och sexualitet.
Samhällsresurser och fördelning
- Exempel på skilda ekonomiska och sociala villkor för barn, i Sverige och i olika delar av världen.
Rättigheter och rättsskipning
- De mänskliga rättigheterna och deras betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Principen om likabehandling, inklusive skydd mot diskriminering.
Granskning av samhällsfrågor
- Aktuella samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
Undervisningen i Samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7−9
Individer och gemenskaper
- Människors identiteter, ekonomiska resurser och möjligheter i samhället och hur dessa kan påverkas av bland annat socioekonomisk bakgrund, kön, ålder och etnicitet. Begreppen makt, rättvisa, jämlikhet och jämställdhet.
Granskning av samhällsfrågor
- Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
Undervisningen i ämnet Geografi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla
- kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv på hållbar utveckling
Undervisningen i Geografi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7−9
Hållbar utveckling
- Samband mellan ekonomisk och social levnadsstandard och faktorer som demografi, jämställdhet, utbildning och naturresurser.
Undervisningen i religionskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 4−6
Etik och livsfrågor
- Samtal om och reflektion över vardagliga moraliska frågor utifrån elevernas egna argument och olika religiösa tolkningar. Sådana frågor kan till exempel handla om ansvar, utanförskap, kränkningar, jämställdhet och sexualitet.
Undervisningen i religionskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7−9
Etik och livsfrågor
- Samtal om och reflektion över livsfrågor utifrån elevernas egna tankar samt utifrån tolkningar inom religioner och andra livsåskådningar. Sådana frågor kan till exempel handla om identitet, kärlek, sexualitet och meningen med livet.
Undervisningen i Geografi ska behandla följande centrala innehåll i gymnasiet
- Befolkningsutveckling, befolkningsfördelning och rumslig förändring. Urbanisering samt städers framväxt, funktion, struktur och miljöpåverkan. Betydelsen av migration, utbildning, miljöförändring, försörjningsstrategier, reproduktiv hälsa och familjeplanering sett ur olika perspektiv, till exempel kön, sexualitet, etnicitet och socioekonomiska förhållanden.
- Den globala spelplanen och lokal utveckling. Samband mellan befolkningsutveckling, resurstillgång, resursanvändning och intressekonflikter. Etiska frågor kopplade till konkurrensen om jordens resurser, alternativa och möjliga vägar till social rättvisa och hållbar utveckling.
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
- Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna, såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.
- Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse för dagens samhälle samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i gymnasiet
- De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
- Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
Undervisningen i ämnet religionskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
- Kunskaper om människors identitet i relation till religioner och livsåskådningar.
Undervisningen i religionskunskap ska behandla följande centrala innehåll i gymnasiet
- Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel religiösa skrifter, traditioner, sociala medier samt historiska och nutida händelser.
Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
- Kunskaper om historia, kultur, natur, geografi och aktuella samhällsförhållanden där språket talas, samt förmåga att göra jämförelser med svenska förhållanden.
- Förmåga att i vardagliga sammanhang, muntligt och skriftligt, tolka från modersmål till svenska och tvärtom.
Undervisningen i modersmål ska behandla följande centrala innehåll i gymnasiet
- Texter på modersmålet valda med hänsyn till elevernas intressen och studieväg.
- Modern litteratur, bilder, konst och musik som tar upp vardagsliv, relationer och livsfrågor.
- Språkets spridning och förekomst samt hur språket används.
- Kultur, natur och geografiska förhållanden i språkområdet.
