Våldsbejakande extremism

I medierna talas det om våldsbejakande extremister som bränner, spränger bomber och orsakar förödelse.  Både här hemma och i avlägsna delar av världen. I många fall visar sig extremism också bortom mediernas fokus. Till exempel som hot och trakasserier på nätet. 

I den här filmen berättar vi om vad våldsbejakande extremism är, vilka grupper som är verksamma i Sverige, hur de utövar våld och vem det riktas mot. Vi ska bland annat träffa Jonas Trolle, Chef för CVE (Center mot våldsbejakande extremism) samt Christer Mattsson, forskare vid Segerstedtsinstitutet. Vi får även träffa en före detta våldsam extremist.

En film för elever i högstadiet och gymnasiet i ämnet samhällskunskap.

Kapitel:
Inledning (00:00–01:59)
Vad är våldsbejakande extremism? (02:00–03:03)
Vilka extremistgrupper finns i Sverige? (03:04–05:04)
Hot som vapen för att sprida rädsla (05:05–06:19)
Vem riskerar att bli våldsbejakande extremist? (06:20–07:09)
Vilka är människorna bakom våldet? (07:10–07:30)
Människorna bakom våldet – Historien om en jihadistisk extremist (07:31–10:15)
Människorna bakom våldet – Exempel på vänsterextremism (10:16–11:29)
Människorna bakom våldet – Peters resa i extremhögern (11:30–14:26)
Hur kan man få hjälp att hoppa av? (14:27–17:04)
Hur har samhället förberett sig för att möta hotet?  (17:05–17:45)
Vad kan skolan göra för att motverka rekrytering och radikalisering?  (17:46–SLUT)



”Jag tycker det var en bra och pedagogisk film.”
– Jonas Trolle, chef för Center mot våldsbejakande extremism, CVE

“Jag tyckte att det var jättespännande att se det som man alltid hör om på nyheterna. I filmen säger experterna att man kan hindra den våldsbejakande extremismen genom att sprida information om den. Och det är just vad den här filmen gör. ”
– Elev, 15 år

“Jag har sett filmen två gånger och jag tycker den är jättebra. Den var informativ, intressant att få se bla. de tre olika extremism grupper som finns i Sverige. De förklarades på ett väldigt tydligt sätt. Det blir trovärdigt när man får höra från två avhoppare och inte bara forskare på ämnet. Man får en tankeställare om att man själv inte ska hamna där.”
– Elev, 15 år

”Tack för att jag fick ta del av filmen. Jag tyckte att den var bra. Pedagogisk och lätt att förstå. Jag tror absolut att en sådan här film behövs och kan användas i alla möjliga sammanhang. Jag tyckte att den var jättebra, och jag tror att den kan göra mycket nytta.”
– Greta Berg, SKL Trygghet och Säkerhet


Artikelnummer
KMEDIA1791
200,00 kr

I medierna talas det ofta om våldsbejakande extremister som orsakar förödelse. Men vad är våldsbejakande extremism? Varför ansluter man sig till extrema grupper? Och hur tar man sig ur?

Samhällskunskap (grundskolan)

Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
• analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser. 

Samhällskunskap (åk 7–9)

Individer och gemenskaper 
• Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning. 

Beslutsfattande och politiska idéer
• Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen.


Samhällskunskap (Gymnasiet)

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
1. Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.
2. Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.