Kemisk jämvikt – konkurrerande jämvikter
Vad menas med begreppet ”konkurrerande jämvikt” inom kemin? I det här utbildningsklippet visar vi med exempel hur kemisk jämvikt fungerar – men också vad som händer när ämnen binds hårdare och jämvikten förskjuts.
I vårt exempel tittar vi först på hur hemoglobin i kroppen binder syre och skapar oxihemoglobin. Sedan jämför vi det med vad som händer när det istället är kolmonoxid som binds och bildar karboxihemoglobin.
Till detta utbildningsklipp finns:
- Kahoot! (interaktivt quiz som testar elevernas kunskaper). Vi har i juni 2021 skapat en delad Kahoot! som du kan använda så länge länken fungerar.
- Klippkoll (elevhandledning med uppgifter och quiz)
- Klippkoll lärarinfo (facit quiz samt Kahoot!-länk)
- Lärarhandledning
- Manus
Undervisningen i kemi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9
Kemin i naturen
- Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
Naturvetenskapsprogrammet ska behandla följande centrala innehåll i Kemi 2:
Redaktionshastighet och kemisk jämvikt
- Reaktionshastighet, till exempel katalysatorers och koncentrationers inverkan på hur fort kemiska reaktioner sker.
- Faktorer som påverkar jämviktslägen och jämviktskonstanter.
- Beräkningar på och resonemang om jämviktssystem i olika miljöer, till exempel jämviktssystem i världshaven, i människokroppen och inom industriella processer.
