Biogeokemi - jordens ständiga kretslopp
Det finns fyra biogeokemiska kretslopp som vi är beroende av på jorden; kvävets, fosforns, vattnets och kolets. Dessa ska vi undersöka i den här filmen. Vi ska också lära oss om jordens fyra huvudsfärer; biosfären, hydrosfären, atmosfären och litosfären. Och vi går igenom hur kretsloppen rör sig mellan de olika sfärerna, på olika sätt.
En film för elever i högstadiet när de läser om kemiska processer i luft och mark, samt olika kretslopp på jorden.
Kapitel:
Jordens fyra huvudsfärer (00:00-02:20)
Vad är biogeokemiska kretslopp? (02:21-03:19)
Kvävets och fosforns kretslopp (03:20-05:52)
Vattnets kretslopp (05:53-08:43)
Kolets kretslopp (08:44-11:51)
Sammanfattning (11:52-SLUT)
Undervisningen i Biologi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9
Natur och samhälle
• Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.
Genom undervisningen i ämnet Kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.
Undervisningen i Kemi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9
Kemin i naturen
• Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet.
• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
• Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
• Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.
• Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.
