Suffragetterna – kampen om rösträtten
Kvinnor har länge haft, och har i vissa sammanhang fortfarande, lägre ställning än män. I den här filmen ska vi lära oss om suffragetternas kamp om kvinnlig rösträtt! Vi lär oss hur suffragetterna i Storbritannien bildades, och går igenom händelser som “Lermarschen” 1907 och “Svarta fredagen”. Vi tittar på hur första världskriget påverkade kvinnornas ställning. Sedan går vi igenom varför lagen om “lika rättigheter” som följde revolutionen i Frankrike inte ledde till att kvinnor fick samma rättigheter som män. Filmen går igenom hur kvinnor genom tiderna har diskriminerats och fått kämpa för lika rättigheter.
Det här är en film för elever i högstadiet när de läser ämnena historia och samhällskunskap.
Till filmen finns en handledning med bland annat diskussionsfrågor, fördjupningsuppgifter samt ett interaktivt quiz!
“Bra film som man kan välja att bygga vidare på som diskussion om rösträtt, demokrati eller kvinnorörelsen!”
– SO-lärare, högstadiet
Undervisningen i historia ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9
Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900
• Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid
• Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.
Hur historia används och historiska begrepp
• Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9
Beslutsfattande och politiska idéer
• Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.
Gymnasiemål - Samhällskunskap
1. Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.
2. Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
