Klimatflyktingar – en global utmaning
Extremväder hotar hundratals miljoner människors liv – men hur ska världen agera?
Fram till år 2050 beräknas mellan 200 miljoner och en miljard människor bli klimatflyktingar. Redan idag tvingas över 30 miljoner människor varje år att lämna sina byar, regioner eller länder på grund av klimatförändringar. Men det finns fortfarande ingen tydlig definition av vad begreppet klimatflykting innebär och människorna som drabbas omfattas därför inte av den flyktingkonvention som finns idag.
I avsaknad av ett globalt agerande tar de länder och regioner som drabbas hårdast själva initiativet. Genom starka, personliga berättelser från Asien, Stillahavsområdet och Latinamerika visar dokumentären både de mänskliga konsekvenserna av klimatkrisen och de lösningar som kan inspirera hela världen.
Undervisningen i biologi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9
Natur och miljö
- Människans påverkan på naturen lokalt och globalt samt hur man på individ- och samhällsnivå kan främja hållbar utveckling. Betydelsen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7−9
Geografiska förhållanden, mönster och processer
- Rumslig utbredning av sårbara platser på jorden, till exempel områden som riskerar att återkommande drabbas av översvämningar, torka eller jordbävningar. Hur samhällsplanering och människans verksamheter påverkar sårbarhet och hur risker kan förebyggas.
- Namn och läge på platser och regioner som är relevanta för studierna av geografiska förhållanden, mönster, processer och hållbarhetsfrågor.
Hållbar utveckling
- Vad klimat är och faktorer som påverkar klimatet. Människans påverkan på klimatet och konsekvenser av klimatförändringar för människa, samhälle och natur i olika delar av världen.
Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7−9
Individer och gemenskaper
- Människors identiteter, ekonomiska resurser och möjligheter i samhället och hur dessa kan påverkas av bland annat socioekonomisk bakgrund, kön, ålder och etnicitet. Begreppen makt, rättvisa, jämlikhet och jämställdhet.
Samhällsresurser och fördelning
- Länders och regioners beroende av varandra i en globaliserad ekonomi. Skilda förutsättningar för olika länder och regioner.
Beslutsfattande och politiska idéer
- Var olika beslut fattas och exempel på hur besluten påverkar individer, grupper och samhället i stort. Individers och gruppers möjligheter att påverka den demokratiska processen.
- FN:s syfte, huvuduppgifter och verksamhet samt det nordiska samarbetets bakgrund och innehåll.
Undervisningen i ämnet biologi på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll
Biologin i omvärlden
- Biologins betydelse för vetenskap, individ och samhälle med exempel från historiska och aktuella händelser.
Undervisningen i ämnet biologi på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll
Ekologi och evolution
- Människans påverkan på lokala och globala ekosystem.
Undervisningen i ämnet geografi på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll
- Faktorer och processer som påverkar klimatet på global och regional nivå, samt klimatklassificering.
- Befolkningsutveckling över tid, till exempel den demografiska transitionen, migration och urbaniseringsprocesser.
- Hur naturprocesser och mänskliga verksamheter påverkar olika samhällens sårbarhet och resiliens.
- Aktuella intressekonflikter, till exempel om geopolitik, resurstillgångar och befolkningsfrågor.
- Hur ekologiska, sociala, ekonomiska och etiska perspektiv är integrerade med varandra i frågor som rör hållbar utveckling på olika platser och utifrån olika skalnivåer. Betydelsen av jämlikhet och jämställdhet i arbetet för hållbar utveckling.
- Mänsklig påverkan på klimatet. Konsekvenser av klimatförändringarna på olika platser.
Undervisningen i ämnet samhällskunskap på nivå 1a1 ska behandla följande centrala innehåll
Inflytande och beslutsfattande
- Demokrati som samhällsidé, de mänskliga rättigheterna och demokratibärande samhällsinstitutioner samt deras skydd. Sveriges totalförsvar. Rättsprinciper och rättsstaten i demokratin.
Individer, grupper och sociala strukturer
- Människors möjligheter och utmaningar utifrån varierande levnadsvillkor, till exempel beroende på kön och socioekonomisk bakgrund.
