Jorden - en biografi Del 5: En unik planet

Varför har jorden så bra förutsättningar för liv? Var det för att vår planet i begynnelsen krockade med en tvilling? En teori säger att det var så både atmosfären och månen skapades.

I filmen får vi se en stor bild som visar jordens plats i rymden. Det har krävts 4,5 miljarder år och ett flertal stora katastrofer för att förvandla jorden från en steril stenklump till den unika planet vi har idag.

I den sista filmen knyter vi samman seriens olika teman och kommer fram till några häpnadsväckande slutsatser. Jorden är en mycket ovanlig planet som enbart har kunnat ge upphov till och upprätthålla komplexa livsformer tack vare ett häpnadsväckande stort antal lyckliga omständigheter och sammanträffanden.

I serien Jorden - en biografi ingår 5 program: Vulkaner, Luften och atmosfären, Isen, Haven och En unik planet.
Artikelnummer
KMEDIA1205
200,00 kr
En spektakulär serie ifrån BBC som berättar vår planets historia, hur den fungerar och vad som gör den unik. I filmen får vi en bild av jordens 4,5 miljarder år och varför vår planet är så unik.

Undervisningen i biologi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 4–6

Natur och samhälle
• Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och
rening av vatten och luft.
• Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk
och fiske.
• Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.

Undervisningen i biologi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9

Natur och samhälle
• Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
• Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.
• Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.
• Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem.

Undervisningen i engelska ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 4–6

Lyssna och läsa – reception
• Tydligt talad engelska och texter från olika medier.
• Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.
• Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.
• Filmer och dramatiserade berättelser för barn och unga.

Undervisningen i engelska ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9

Lyssna och läsa – reception
• Talad engelska och texter från olika medier.
• Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.
• Olika former av samtal, dialoger, intervjuer och muntliga framställningar.

Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 4–6

Livsmiljöer
• Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.

Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9

Livsmiljöer
• Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.

Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9

Beslutsfattande och politiska idéer
• Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.

Undervisningen i ämnet naturkunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

1. Förmåga att använda kunskaper om naturvetenskap för att diskutera, göra ställningstaganden och formulera olika handlingsalternativ.
2. Kunskaper om naturvetenskapens roll i aktuella samhällsfrågor och i förhållande till hållbar utveckling.
3. Kunskaper om olika livsstilars konsekvenser såväl för den egna hälsan som för folkhälsan och miljön.

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

2. Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.