Jorden - en biografi Del 2: Luften och atmosfären

Man kan inte se den, smaka på den eller känna doften av den. Och ändå skulle jorden dö omedelbart om den inte fanns. Atmosfären är jordens skyddslager. Den höljer jorden i en varm, fuktig omfamning, håller farlig kosmisk strålning borta och ger oss det syre vi behöver för att överleva.

Men vår atmosfär skiljer sig totalt från atmosfären på andra planeter – och enligt alla normala kemiska lagar borde den inte kunna existera. Det märkliga med vår atmosfär är att den har skapats genom det liv som finns på jorden. I filmen får vi följa med upp i stratosfären i ett stridsflygplan från Kalla krigets dagar, får ögonbrynen svedda i Sibirien och upptäcker varför Argentina är en av jordens stormigaste platser. Allt för att visa varför vår atmosfär är unik och i högsta grad nödvändig för livet på jorden.

I serien Jorden - en biografi ingår 5 program: Vulkaner, Luften och atmosfären, Isen, Haven och En unik planet.
Artikelnummer
KMEDIA1202
200,00 kr
En spektakulär serie ifrån BBC som berättar vår planets historia, hur den fungerar och vad som gör den unik. Jorden skulle dö omedelbart om atmosfären inte fanns. Den är unik för vår planet.

Undervisningen i biologi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 4–6

Natur och samhälle
• Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och
rening av vatten och luft.
• Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk
och fiske.
• Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.

Undervisningen i biologi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9

Natur och samhälle
• Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
• Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.
• Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.
• Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem.

Undervisningen i engelska ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 4–6

Lyssna och läsa – reception
• Tydligt talad engelska och texter från olika medier.
• Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.
• Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.
• Filmer och dramatiserade berättelser för barn och unga.

Undervisningen i engelska ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9

Lyssna och läsa – reception
• Talad engelska och texter från olika medier.
• Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.
• Olika former av samtal, dialoger, intervjuer och muntliga framställningar.

Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 4–6

Livsmiljöer
• Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.

Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9

Livsmiljöer
• Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.

Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9

Beslutsfattande och politiska idéer
• Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.

Undervisningen i ämnet naturkunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

1. Förmåga att använda kunskaper om naturvetenskap för att diskutera, göra ställningstaganden och formulera olika handlingsalternativ.
2. Kunskaper om naturvetenskapens roll i aktuella samhällsfrågor och i förhållande till hållbar utveckling.
3. Kunskaper om olika livsstilars konsekvenser såväl för den egna hälsan som för folkhälsan och miljön.

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

2. Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.