
Jorden - en biografi Del 1: Vulkaner
Vulkaner ses ofta som destruktiva och skrämmande företeelser, men de är absolut nödvändiga för att liv ska kunna existera på jorden. De är en del av något mycket större – en källa till ofattbar värme, som finns i planetens mitt. Hettan i jordens inre har spelat den absolut största rollen för uppkomsten av den planet som vi ser idag. I filmen får vi se en nedstigning i lavasjön Erta Ale i Etiopien, en dykning på Island i sprickan mellan de eurasiska och nordamerikanska litosfäriska plattorna, slow motion-bilder av gejsrar som visar kanalerna mellan jordens inre och ytan, samt svepande flygbilder över Sydalperna i Nya Zeeland som visar hur berg bildas.
I serien Jorden - en biografi ingår 5 program: Vulkaner, Luften och atmosfären, Isen, Haven och En unik planet
Undervisningen i biologi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 4–6
Natur och samhälle
• Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och
rening av vatten och luft.
• Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk
och fiske.
• Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
Undervisningen i biologi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9
Natur och samhälle
• Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
• Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.
• Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.
• Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem.
Undervisningen i engelska ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 4–6
Lyssna och läsa – reception
• Tydligt talad engelska och texter från olika medier.
• Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.
• Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.
• Filmer och dramatiserade berättelser för barn och unga.
Undervisningen i engelska ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9
Lyssna och läsa – reception
• Talad engelska och texter från olika medier.
• Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.
• Olika former av samtal, dialoger, intervjuer och muntliga framställningar.
Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 4–6
Livsmiljöer
• Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.
Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9
Livsmiljöer
• Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9
Beslutsfattande och politiska idéer
• Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
Undervisningen i ämnet naturkunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
1. Förmåga att använda kunskaper om naturvetenskap för att diskutera, göra ställningstaganden och formulera olika handlingsalternativ.
2. Kunskaper om naturvetenskapens roll i aktuella samhällsfrågor och i förhållande till hållbar utveckling.
3. Kunskaper om olika livsstilars konsekvenser såväl för den egna hälsan som för folkhälsan och miljön.
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
2. Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.